Vill du vara nära?




Har du läst boken Nära föräldrar - om anknytning, samsovning och konsten att bära barn? Om närhet, bärsjalar, hur man kan få sin baby att somna med mindre gråt och hur man grundlägger en god anknytning med sitt barn. Inga "metoder" behövs - du är den bästa experten på ditt barn! Läs mer

Vi som bloggar på Nära föräldrar

Terese är tvillingmammma och skriver om sin vardag där det är dubbelt upp av blöjor och leenden.
Eva är mamma till Lovis och har nyligen kommit på att hon och maken är Nära föräldrar.
Jorun har tre barn i åldrarna sex, fyra och ett år och var den som drog igång den här sajten samt skrev boken med samma namn.
Klicka här om du vill blogga med oss!


Kort om sajten

Nära föräldrar är en bok och en svensk community om Nära föräldraskap, eller Attachment Parenting (AP), som man säger på engelska.
BLI BLOGGARE
Vill du blogga med oss? Maila jorun punkt moden snabela gmail punkt com så skickar jag en inbjudan. Klicka på rubriken ovan för mer info.
VAD ÄR NF?
Nära föräldraskap är en svensk översättning av begreppet Attachment Parenting.
LÄNKAR
Alla svenska återförsäljare av bärsjalar! Info och inspiration för föräldrar och gravida.

Powered by Blogger



07 augusti 2005

Anna Wahlgren attackerar Nära föräldraskap
av Jorun

Med rubriken "Ett litet AP-barn får sova" skriver Anna Wahlgren en hårresande krönika om hur AP-filosofin lär barn att de är hjälplösa och att även mammorna som en påföljd känner sig hjälplösa. Anna utgår från att alla AP-familjer har problem för att hon träffat en enda trött mamma. Krönikan är full av felaktigheter och saknar ett vetenskapligt perspektiv.

Hon berättar historien om hur en mamma som "bekänt sig till s k Attchment Parenting" kommer till henne för att söka hjälp. "Bekänt sig till", precis som om det rörde sig om en religiös sekt i stället för vanliga föräldrar. Hennes tolkning av "attachment" är att det i första hand betyder "fastsättning" som passiviserar barnet. En enligt Anna "naturvidrig symbios". Det är uppenbart att Anna Wahlgren inte har satt sig in i ämnet över huvud taget, utan skriver fritt och efter sina egna, hemmasnickrade teorier.

Spädbarn är skapta just för att leva i symbios med föräldrarna. Så gör alla befolkningar över hela världen. Västerlänningar som ser det som ett ideal att avvänja barnet från närheten så fort det går för att det ska bli självständigt, är i förödande minoritet. Ändå vågar Anna Wahlgren påstå att det är alla andra folkslag som är naturvidriga. "Attachment" syftar på anknytning och de sociala band människan skapar under hela livet. Annas definition, som hon förmodligen har fabricerat utifrån ett språklexikon, är felaktig. En utförligare artikel om vad AP är hittar du här.

AP-familjen som Anna berättar om har redan försökt sig på Sova-hela-natten kuren men misslyckats. Föräldrarna gav upp och vände sig sedan till Anna. Familjen verkar ha svåra problem, mamman säger att hon ibland känner sig farlig för sonen. Vi får inte veta vad som ligger bakom familjens situation och därför kan jag inte uttala mig om varför AP inte fungerade just för dem. Kanske på grund av inkonsekvens eller stress. Jag hänvisar till makarna Sears hemsida och till Tami Breazeales avhandling om hur Attachment Parenting minskar risken för psykiska och känslomässiga störningar för mer utförliga studier om AP, genomförda med grupper där man kan jämföra och mäta resultat i stället för med enstaka individer.

Jag tycker att Anna Wahlgrens metod för att få barn att sova är något mer sympatisk än 5-minutersmetoden. Men man måste fråga sig om evolutionen har förberett våra spädbarn på en tidig separation. Det är enligt djurskyddslag förbjudet att skilja höga primater som schimpanser från sina ungar på det viset, men fullt tillåtet med människor. Ingenstans finns fler psykiska sjukdomar än i västvärlden. Många män och kvinnor har dessutom stora svårigheter att bygga sunda vuxenrelationer.

Anna, jag vet att du har hjälpt många föräldrar med deras sömnproblem. Din metod fungerar om man har som högsta målsättning att träna barnet att sova i egen säng. Nära föräldraskap fungerar för oss som har valt att bygga på gamla traditioner och nya forskningsrön. För oss är samsovning lika självklart som fri amning eller matning. Vi litar på att våra instinkter är smarta signaler från nervsystemet som talar om hur barnet ska skötas och kallar inte våra barns gråt för "protester". Jag och många med mig skulle uppskatta om du backar upp dina uttalande med fakta i stället för att fabulera och sprida skrämselpropagandad om Nära föräldraskap.

De allra flesta av oss känner sig kompetenta. Vi sover gott om nätterna, har en praktisk och bekväm vardag och våra barn växer upp till friska, sociala och självständiga människor.

16 Comments:

Blogger Jorun said...

Det finns en lång diskussionstråd om det här på http://www.familjeliv.se/Forum-3-100/

10:39 em  
Blogger Jorun said...

Här fortsätter Anna sina fria fantasier om vad AP är. Marlene och jag har svarat:
http://annawahlgren.com/phpBB2/viewtopic.php?t=2956

11:28 em  
Anonymous Anonym said...

Det här inlägget har tagits bort av bloggadministratören.

12:46 fm  
Anonymous Anonym said...

Bra att någon vågar stå upp mot Anna och hennes vassa tunga.

Jag har själv låtit mig luras av Barnaboken och inte förrens jag kastade boken har jag mått riktigt bra i mitt föräldraskap.

Barnaboken fick mig att helt sluta lita på mina instinkter och jag mådde mycket dåligt första perioden med mitt första barn.

1:40 em  
Anonymous Anonym said...

Anna W:s redogörelse för hur hon lär Nils att sova ensam, hela natten ver för mig mardrömslik att läsa. Jag fick rysningar i hela kroppen och tycker att hon använder "vuxentänk" på ett litet barn vilket gör att hon känns både okunnig och oseriös. Barn är inte små vuxna, utan barn är barn. Jag blev minst sagt upprörd över att läsa denna skildring. Stackars Nils som utsatts för sådan behandling.

3:13 fm  
Anonymous Anonym said...

Håller inte alls med vad ni skriver. Barnaboken fick mig och min man att äntligen efter 4 jobbiga månader att få struktur på tillvaron med mat och sömn. Var efter det alltid utvilad eftersom jag fick sova hela natten själv.

3:16 em  
Anonymous Anonym said...

Jag blir så illa berörd av AW:s tänk. Har läst hela hennes bok och jag kan inte alls relatera mig till hennes "värld".

Ash, jag blir så ledsen så jag kan inte ens formulera mig just nu.
Bra skrivet av dig!

8:37 fm  
Anonymous Anonym said...

Hej
Jag har också läst Anna W:s "Barnaboken", och håller med er om att det finns både bra och dåligt i den. Att man t.ex ska ha en meningsfull sysselsättning utanför barnaskötseln, där barnet ska vara med, men inte i centrum, och att små barns (och storas) kompetens ska uppskattas och användas, samt hur mycket det kan hjälpa vardagen att ha "fasta" rutiner, tycker jag är jättebra akpekter på det hon skriver! Helt i min smak så ondgör hon sig även över det system som vi skapat som gör att de flesta av oss måste lämna bort våra barn till dagis för att någon annan ska sköta dem. Men jag håller med om att detta att små barn inte ska få sova med sina föräldrar eller hur hon verkar förutsätta att det är normalt beteende för bebisar att skrika för jämnan, ha kolik,och hur hon diskuterar ur ett spädbarns perspektiv och får livet att låta så plågsamt är rent skrämmande. Hon sågar även helt bärselar (och antagligen även bärsjalar)p.g.a. att de är som hon säger "en dåsighetsbevarande inrättning". enligt Anna W. så ska man hjälpa barnet att antingen sova eller vara vaken, och sova gör man inte i någons famn utan i sin egen säng.

Det finns som sagt mycket jag inte håller med henne om, men att bränna hela boken tycker jag är synd, för den har sina goda sidor.

/kattenihatten

6:38 em  
Anonymous Anonym said...

Hej! Ville bara i all ödmjukhet tipsa om min blogg - Hemliga pappan. (Jag är hemlig eftersom min dotter inte kan välja om hon vill vara en offentlig person eller inte.) Kolla in på http://hemligapappan.blogsome.com om ni är nyfikna. Jag famlar i föräldrablindo så här i början, och läser allt jag kan komma över...

6:01 em  
Anonymous Anonym said...

Hej Jorun
Har bara lungt konstaterat kvaliteten pa dina egna bloggare, folk som kallar andra manniskor for hagga, och stoltserar med att de varken orkar lasa Annas artiklar eller bocker, men anda anser sig ha ratt att racka ner pa henne pa det har sattet.

Jag tycker det visar lite vad for sorts manniskor som soker medhall fran AP, eller vad tycker du Jorun?? Det ar knappast en diskussion som fors, men det ar kanske heller inte meningen eller??

Det ar en tafflig debatt som fors pa den har sidan, om alls en debatt, det ror sig snarare om monologer, dar man slar dovorat till nar det ar dags att ta emot feedback. Eller vad tycker du??
Kram hanna

7:37 fm  
Blogger Jorun said...

Jag tycker det är en öppen debatt, däremot gillar jag inte personliga påhopp. Därför har jag tagit bort det inlägg som gick över gränsen. Däremot måste man få tycka till i de här frågorna. De övriga som har kommenterat Barnaboken har faktiskt läst den. Men jag kan inte hålla med om att en debatt är "tafflig" bara för att den inte uttrycker det du själv står för. De flesta som kommenterar bloggen lämnar just en kommentar, diskussioner äger för det mesta rum i forumet.

11:30 fm  
Anonymous Anonym said...

Hje Jorun
Tankte roa mig lite med att dissikera dina "fria fantasier" om AW.

Ja hon hjalpte en mamma som verkligen kande sig hjalplos, och nej hon har aldig furutsatt att alla AP familjer har problem, men hon har traffat AP som har haft det och fragar sig darfor om morkertalet inte ar mkt storre an ni vill erkanna, och det har hon val ratt att gora eller??

Anna har blivit kritiserad av AP sa lange AP har funnits, och av diverse "gosedjursforaldrar"innan och efter det med for den delen. Ingen ar nog lika insatt i AP filosofin som hon da hon standigt tvingas debattera emot den.

Ja Annas teorier ar hemsnickrade, det har hon aldrig hymlat om, och hon har inga makarna Sears eller andra motsvarande AP grundarna att luta sig mot nar det blaser (vilka for ovrigt ar valdigt nyinstiftade, har funnits de senaste 15 aren ung), eftersom hon har utvecklat sina egna teorier, men ocksa forklarat valdigt noga vad hon menar och vi som tycker som hon tycker inte att hennes texter ar ett dugg svartolkade.

Du och Marlene pastar att ni inte FOSTAR vad hon menar, att ni ravsar er i huvet, och har problem ATT TA TILL ER HENNES TANKAR.
Det lustiga ar att jag ar saker pa att Anna forstar mkt val vad AP star for, hon ar sakert formogen att ta till sig vartenda ord, men det innebar inte att hon haller med.

Precis som det ar svart att beskriva vad feminism ar (som du sjalv ger som ex), vilket ar en hel vetenskap i sig, ar ocksa statistik det, jag pastar inte att statistiken visar falskt (ang AP), men det kan alltid finnas sk falska variabler, om man har den minsta kunskap om statistisk forskning (jag anser inte att du inte skulle ha det) sa vet man att man kan fa en undersokning att saga precis det man sjalv vill, och anda vara helt sanningsenlig. Alltsa syftet med undersokningen ar alltsa valdigt viktigt, och ocksa vem som har intresse av resultatet, vilket kan farga hela upplagget mkt starkt.

Man kan alltsa pasta att ett ensklit fall, sager mkt mer om det enskilda fallet, statistiskt sett, an en hel undersokning sager om den undersokta grupper som helhet, later det har krangligt? JA det ar det ocksa!!! :)

Annas hogsta malsattninge ar for ovrigt inte att fa barnet att sova i egen sang, som hon sjalv sager som svar pa hennes blogg, hon struntar i om de sover pa huvet i garderoben (obs skamt!), huvudsaken ar ATT de sover. Hennes malsattning ar att hjalpa sma barn att sova, da han anser att somnen paverkar hela valbefinnandet, dvs nar barnet val sover sa, orkar det t ex helt plotsligt ata mer, leka, intessera sig for annat an att bli buren hela dagarna mm. (Obs det har ar ett ex, men det stammer in pa valdigt manga barn som AW har kommit i kontakt med.)

Anna litar ocksa pa sina instinkter, och kallar for ovrigt inte barnens grat for "protester, utan 'fragor. Daremot kan grat vara mer protesterande i sin karaktar, mer an ledsen ibland.

Huruvida Anna sprider skramselpropagande eller inte ar upp till de som kanner sig traffade att gora, men i sant fall har Du ju gett tillbax med samma mynt i den har kronikan, och ar val inte sa mkt battre sjalv.

Det ar jatte bra att du kanner dig kopetent som mamma, men att doma av andras berattleser pa denna sida (jag namner inga namn med risk for att gora att personligt pahopp), sa anar i alla fall jag en viss osakerhet.

Att ni sover gott om natterna, ar ju ocksa jattebra, menar du da din familj eller uttalar du dig om andra? For det skrev du pa Annas sida att du inte ansag att du kunde. (Uttala dig om andra menar jag)

Annas egna barn ar vad jag vet bade friska sociala och sjalvstandiga, och det ar sakert de flesta Barnaboks barn over hela landet ocksa, och ar de inte det sa tror inte jag att det beror pa Barnaboken i alla fall.
/Hanna

12:30 em  
Anonymous Anonym said...

Bra att du tog bort det intelagget, Du kan se hela mitt senaste inlagg som en enda stor kommentar till din kronika om Annas kronika, som du anser innehaller felaktigheter och saknar vetenskapligt perspektiv.

Tycka till tycker jag verkligen att man ska fa gora i de har fragorna, dar har du helt ratt, men personligen sa tvivlar jag faktiskt pa att alla som uttalar sig om Barnaboken verkligen har last den med inlevelse, men det ar bara en kansla jag har. *hejda*

1:58 em  
Blogger Jorun said...

1. Ja - och vi har rätt att svara. Därav debatten.
2. I augustikrönikan fanns massor av felaktigheter. Vad säger det om skribentens insatthet i ämnet då artikeln skrevs?
3. Vi lutar oss a) på våra instinkter b) på teorier om biologi/evolution c) forskning om a och b. Hemmasnickerier ägnar vi oss inte åt.
4. Kanske det och jag håller inte med henne. Det måste man inte heller.
5. Javisst, statistik är knepigt. Att gissa hejvilt är förmodligen ännu knepigare dock.
6. Vi har olika syn på sömn.
7. Anna skriver det hon tycker, jag skriver det jag tycker. Läsaren kan nog själv ta ställning utan att bli "skrämd".
8. Min familj sover gott, det flesta jag känner sover gott, men ja, jag är försiktig med att uttala mig för alla.
9. Barn som får kärlek och trygghet brukar klara sig fint. Jag känner bara att många föräldrar krånglar till det i onödan, när vi i själva verket har hela manualen till föräldraskapet på insidan, i våra instinkter om vi vågar lyssna till dem.

7:42 em  
Anonymous Anonym said...

Efersom du har minskat ner allting till dessa punkter har jag val inget annat val an att svara pa dessa.

1. Ja visst men varken du eller enstaka AP kan ju knappast komma med nat svar pa den fragan/spekulationen, dessutom sa anser du ju dig helst inte vilja/kunna tala for andra, vad galler den problematiken.

2. Du anser att de ar felaktigheter, jag har motbevisat de sk felaktigheterna. Kommentera *det* istallet.

3. Sa egna instinkter kombinerat med forskning (eller ej), ar inte hemmasnickerier??, det ar ju ordet (hemmasnickerier) i dess exakta bemarkelse!!

4. Ordbajseri! vet du vad det betyder, nej det ar inget pahopp, det ar ett valkant begrepp, var god kommentera det jag skriver i stallet.

5. AWs teorier ar baserade pa hogst konkreta ex ur vardagen, hennes egen och andras, absolut ingen hejvild gissning.

6. Ja, var (AWs) ar lang, god, oavbruten och starkande, hur ser din syn ut???

7. Ordbajs igen.

8.Vilken argumentator du ar !!

9. Man kan inte leva pa karlek allena! ( ett valkant uttryck)

Karlek ar ngt valdigt subtilt, ngt vi alla kanner till vara barn men inte kan forklara, vi alskar alla vara baran men inte alla kan tackla vardagen hur mkt de an alskar sina barn.

AW vander sig tex inte till de foraldrar som kanner att de klarar sig fint, som har 'manualen pa insidan' tex Dig ( men av dina beskrivningar av ditt eget 'Överlevarbarn' kan man ju borja undra....), utan till de som faktiskt kampar med en strulig vardag.

Och dem finns det manga av aven pa den har sidan, folk som vittar om hur de forsta spadbarnsaren minns som i en dimma, for att de var sa svara mm. (inga namn namnda)

Jag ifragasatter inte karleken fran de foraldrar med problem, tycker det ar konstigt att du kommer slapande med karleksargumentet.

Daremot anser jag att det ar ett foraldraansvar man har an se till att ens barn far tillrackligt med somn, mat, omvardnad mm , for att vardagen sak bli avslappnad, skrikfri ( vad finns det att skrika efter?) och lycka for det lilla barnet. Utan frustration och ett behov av att hanga sig fast vid ngn vuxen hela tiden tex.

Ps. efter lite efterforskning sa tycker jag bara att det blir mer och mer lojligt det faktum att jag blev botplockad nar jag i en argumentation kallade diskusssions argumenten godtyckliga och fega.(och jag forklarade ocksa varfor jag tyckte sa, pa ett mkt sakligt satt)

Och det hela kallades ett personligt pahopp!! Det ar ju skrattretande. Eller vad anser ni, ni andra presumptiva lasare pa den har sidan, har ni hort talas om ngt liknade???

Det inser du nog ocksa Jorun, ett personligt pahopp som ska anses stotande av en vanlig manniska ( och inte bara irriterande , som i mitt fall) ar mkt jarvare an sa.

*hejda* kommer till sverige till sommaren, skulle vara intressant att traffas irl hahah

2:31 em  
Anonymous Anonym said...

"Man kan inte leva på kärlek allena"
Nej, men man kan inte leva utan kärlek heller.
Och med AW metoden är jag övertygad om att barnet inte känner förälderns kärlek när det inte får respons på sina känslor.

Bra blogg Jorun!
/abovo (föräldraliv)

10:21 fm  

Skicka en kommentar

<< Home

 

 

   mejla: jorun punkt moden snabela gmail punkt com