Kan man vara en Nära förälder utan att använda bärsjalar? Frågan ställdes på sin spets när jag var nyförlöst i januari 2005, höll bebisen på ena armen och tanklöst svingade upp tvååringen på höften utan att använda något bärhjälpmedel. Det krasade till i ryggen. En våldsam smärta pulserade ut i halva kroppen. Det var bara att sätta ner bägge barnen, omedelbart. Jag hade fått en ovanlig form av ryggskott i övre delen av ryggen. Vänsterarmen var som förlamad, jag kunde inte använda den alls på ett par dagar.

Hur ger man närhet till två småbarn med bara en arm? Jag kunde hålla bebisen i högerarmen, men det var inte tal om att trä på sig en sjal. Det gjorde för ont. Vi fick slå läger växelvis i sängen och soffan. Varje gång jag ammade, läste jag saga för tvååringen. När min man var hemma, bar han barnen, själv fick jag säga ifrån till min äldsta dotter när hon kom med sjalen och bad om att få bli buren en stund. Hon fick sitta i knät i stället, eller också gav jag henne massage.

Det gick, men jag var överlycklig när jag så småningom blev tillräckligt bra för att bära igen, nu utan snabba ryck och alltid med en bärsjal som stöd. Sjalpromenader var det enda som hjälpte mot ”nybisens” oroliga kvällar. Att bära i sjal var dessutom det lättaste sättet att få vår spralliga tvååring att varva ner när hon skulle sova. All närhet är välgörande, men jag tror det är något särskilt med närheten i sjal, att bli vaggad av förälderns steg (det är kanske den rörelsen man mimar med vagn över tröskel eller buffningar i rumpan?) och få använda den motorik som är naturlig för människobarn: att knipa med benen, hålla i föräldern eller tyget med fingrarna och träna balansen. Att jag som förälder kan se efter mitt barn samtidigt som jag gör andra saker är naturligtvis en bonus.

Jag har pratat med en kvinna som har fibromyalgi. Utan bärsjalar skulle hon inte orka lyfta sitt barn alls! Dessutom har jag varit i kontakt med handikappade föräldrar som ser sjalar som ett hjälpmedel att hålla sitt barn säkert. Adoptivföräldrar använder ofta sjalar och bärselar som ett sätt att ge extra mycket närhet till ett barn som redan har upplevt en separation, kanske flera. Har man mer än ett barn, kan bärsjalen vara den hjälp som gör att man inte behöver önska att man hade fler än två armar ;-)

Jo, man kan absolut vara en Nära förälder utan sjalar och bärselar. Det är ju anknytningen till barnet som är det viktiga, inte själva sjalen. Men bärsjalar och selar är ovärderliga hjälpmedel. Jag skulle personligen inte vilja vara utan dem, lika lite som jag skulle vilja vara utan tvättmaskin, trådlöst nätverk (jättebra när man har småbarn!) eller tandborste. Sjalar är praktiska, skonar rygg och armar, är rena friskvården för barnet och ger ökad harmoni hos både föräldrar och barn.

Att välja sjal
Länkar till återförsäljare av bärsjalar i Sverige samt sybeskrivningar