Jag ammade min första dotter tills hon var 2,5 år. Nu är hon 5 år och har en lillasyster som snart blir ett år. Varje gång jag ammat lillan har storasyster varit väldigt intresserad och pratat om hur det var när hon själv ”åt tutte”, som hon kallar det. Här nedanför följer en liten intervju som ger en bild av hur barnet själv kan uppfatta amningen och hur det är att sluta amma.

Mamma: Varför ger man tutte till bebisar?

Freja: Mjölken är bebisens första mat. Man har inga tänder, så man kan inte äta annat då. När man kan äta annat, då behöver man inte tutte mer. Sen kan man äta gröt och sånt. Man äter tutte tills man är ett eller två år. Så här gör man! (lägger sig i mitt knä, kupar bägge händerna runt bröstet och låtsas äta) Man får bara suga, inte bita!

M: Minns du när mamma gav dig tutten?

F: Jaa, det gör jag! Det var bra och gott! Det smakade nästan ingenting, som vanlig mjölk! En gång sprutade det i håret! (skrattar ohejdat)

M: När fick du tutte?

F: Jag fick tutte jämt! Jag fick tutte jätteofta när jag var sjuk och det var bra, för då mådde jag bättre! Sen fick jag tutte när jag skulle sova och när jag var ledsen och det var också bra. Sen fick jag tutte när jag var rädd att Hia Hia (häxan i Bamse, mammas anmärkning) skulle komma och ta mig! Jag låg ensam och det var så mörkt, så skrek jag och då kom du mamma och gav mig tutte. Det var bra!

M: Varför slutade vi med tutte?

F: Doktorn gav dig farlig medicin och sa att jag inte skulle få tutte mer. Vi var hos mormor och morfar då, och sov i deras säng. Jag låg hos dig som bebisen gör nu och du sa att du inte fick ge tutte mer. Jag tyckte inte om den doktorn! Jag var med när du var till doktorn, jag satt i rummet med pappa och läste en bok om en flicka. Jag tror det var en flicka.

M: Saknade du tutten då?

F: Ja, det gjorde jag. Ibland ville jag ha tutte ändå. Men jag kunde äta andra saker.

M: Vad tycker du om att bebisen äter tutte nu och inte du?

F: Jag önskar att vi var tvillingar, för då kunde vi ha varsin tutte! (skrattar)