SOVSPECIAL del 1
Sömnkurer – vår tids barnmisshandel
av Jorun
Lär man ett gråtande spädbarn självständighet genom att inte reagera? Ska man tvinga små matvägrare att äta, eller kanske låta dem skrika trots de är hungriga? De allra flesta moderna föräldrar är överens om att man inte ska försöka styra spädbarns mest grundläggande behov, som hunger och längtan efter närhet. Men märkligt nog regerar ett annat synsätt när det gäller barnens sömn. Det anses eftersträvansvärt och till och med nödvändigt att få sin bebis att snarast sova hela natten och gärna separerad från föräldrarna. Om barnet gråter, är det dags att ta fram sömnkuren, som om våra spädbarn drabbats av en sjukdom och behövde vård. Och visst låter det skönt med en metod eller manual som ska lösa hela problemet! Men vänta ett tag. Låt oss tänka över varför vi ser det här som ett problem över huvud taget och vad det är vi egentligen utsätter barnen för.
Vem har egentligen sömnproblem?
Frågor om sömn hör till de vanligaste på BVC och på diskussionsforumen på Internet. Det finns en anledning och det är att väldigt många föräldrar har barn med sömnproblem. Kanske är det snarare de själva som har sömnproblem, det kan vara knepigt att skilja på. Ämnet är brännbart. De föräldrar som tycker att de blivit hjälpta av en viss sovmetod vill inte tänka sig att de kan ha gjort något fel mot sitt älskade barn, utan anser ofta att hela familjens hälsa blivit räddad av sovträningen. Men i många familjer fungerar inte sovträningen som det var tänkt, dels beroende på att föräldrarna inte står ut med att höra barnets förtvivlade skrik, dels för att barnet inte ger med sig trots att föräldrarna följer instruktionerna de fått till punkt och pricka.
De sjuka sömnkurerna
Nästan alla föräldrar som försöker sig på sovträning säger att det är hemskt och att deras instinkter säger dem att det är fel. Men de väljer att inte lyssna på sina instinkter utan på de så kallade experterna, allt för att passa in i en kulturnorm där barnet sover sött i en egen säng och helst i ett annat rum. Få barn somnar spontant i sin egen säng, även om det faktiskt finns barn som redan från början trivs med att sova för sig själva. I västerländsk kultur anser man ofta att barn ska sova hela natten på samma sätt som en vuxen. Våra nära och kära frågar enträget om spädbarnet sover ”snällt” hela natten. Och vi blir oroliga och undrar om det är fel på bebisen som inte vill ligga i den nybäddade spjälsängen.
Vad är femminutersmetoden?
Femminutersmetoden rekommenderas ibland på BVC från fyra till fem månaders ålder. BVC har en broschyr som de delar ut till intresserade eller desperata föräldrar. Förespråkarna för femminutersmetoden menar att man måste vara säker på fördelarna med metoden för att lyckas (det är lätt att vackla när man hör sitt barn gråta förtvivlat) och att man ska förstå varför barnet protesterar. De menar att de flesta barn som från början fått somna själva också fortsätter med det (jag har inte sett någon statistik på detta), ibland med stöd av napp och en snuttefilt som luktar bekant. Här får jag bilder i huvudet av apungar som separerats från sina mammor och därför klamrar sig fast vid en pälsbeklädd docka, i brist på den äkta varan.
Gråt eller protester?
Barn som skriker förtvivlat och inte vill sova i egen säng kallar man för ”envisa”, även om man medger att det är ett naturligt beteende och ett rop efter närhet. Med femminutersmetoden säger man god natt vänligt och bestämt. Dörren lämnas på glänt och var femte minut tittar man till barnet – dock utan att ge det kroppskontakt. Varje gång upprepar man att barnet ska sova. De flesta barn orkar inte gråta i mer än en halvtimme, en evighet för ett litet barn. Jag skriver gråta med avsikt – många sömnkursexperter kallar gråten för ”protester” eller ”skrik” och jag tycker att det är ett försök att förminska att barnet verkligen är ledset. Säkert tycker föräldrar att det är lättare att stå emot ett barn som protesterar, då kan man inbilla sig att det är dags att börja sätta gränser, trots att ett spädbarn inte har begrepp för något så invecklat ännu.
Vad ger metoden för resultat?
Femminutersmetoden ska ge önskat resultat inom en vecka, att barnet slutar protestera” och somnar själv. Det är inte svårt att förklara varför detta sker. Om en förälder inte svarar på sitt barns signaler, ger det till slut upp sina försök att kommunicera och anpassar sig till situationen. Metoden är kritiserad men förespråkarna menar att det inte är någon fara så länge barnet är glatt när det vaknar nästa morgon. Här skulle man i Tomas Ljungbergs anda kunna argumentera att barnet tar till andra metoder för sin överlevnad: att underkasta sig föräldrarnas vilja och flörta med dem för att få fortsatt vård och beskydd. De långsiktiga effekterna på barnets självkänsla och utveckling har man inte studerat. Bebisen lär sig att det inte är någon mening att signalera sina närhetsbehov, att dess känslor inte är värda att tas på allvar. Få skulle drömma om att utsätta en vuxen för en motsvarande ”kur”. Vad sägs om att låta människor med ångest och depression gråta tills de inte orkar mer?
Det är inte säkert att vår syn på sömn är den enda rätta. Man kan fråga sig själv om schimpanser eller andra djur sovtränar sina ungar, eller om de kräver att ungarna ska sova själva? Människor i ursprungskulturer gör det definitivt inte, de sover med sina barn, det är det absolut vanligaste och fridsammaste sömnarrangemanget som finns.
När får vi broschyrer om samsovning på BVC?
Barn som tidigt lär sig att de egna känslorna inte ska respekteras kan säkert bli normala och klara sig fint i livet med västerländska mått mätt. Men i vårt samhälle finns mängder av barn som lider av stress, ungdomar som skadar sig själva, oförklarliga ätstörningar och vuxna som har svårt för att känna tillit. Glappet mellan generationer blir mer och mer markant. Dessa problem är ovanliga i samhällen där man samsover, bär sina barn och ammar fritt. Är det inte hög tid att reagera mot vår tids sanktionerade barnmisshandel?
Själv behöver jag dock inga andra argument än att mina barn inte ska behöva vara ledsna i onödan. När får vi se broschyrer om olika sovarrangemang för oss som vill vara nära våra barn och om samsovningens fördelar på BVC?
Sömnspecial del 2 handlar om samsovning i föräldratidningarnas värld. Därefter tar vi en titt på Anna Wahlgrens metod, Sova hela natten.
Artikeln om femminutersmetoden finns publicerad i sin helhet i boken Nära föräldrar av Jorun Modén. I boken får du dessutom tips om hur man kan lösa olika sömnproblem.
Vem har egentligen sömnproblem?
Frågor om sömn hör till de vanligaste på BVC och på diskussionsforumen på Internet. Det finns en anledning och det är att väldigt många föräldrar har barn med sömnproblem. Kanske är det snarare de själva som har sömnproblem, det kan vara knepigt att skilja på. Ämnet är brännbart. De föräldrar som tycker att de blivit hjälpta av en viss sovmetod vill inte tänka sig att de kan ha gjort något fel mot sitt älskade barn, utan anser ofta att hela familjens hälsa blivit räddad av sovträningen. Men i många familjer fungerar inte sovträningen som det var tänkt, dels beroende på att föräldrarna inte står ut med att höra barnets förtvivlade skrik, dels för att barnet inte ger med sig trots att föräldrarna följer instruktionerna de fått till punkt och pricka.
De sjuka sömnkurerna
Nästan alla föräldrar som försöker sig på sovträning säger att det är hemskt och att deras instinkter säger dem att det är fel. Men de väljer att inte lyssna på sina instinkter utan på de så kallade experterna, allt för att passa in i en kulturnorm där barnet sover sött i en egen säng och helst i ett annat rum. Få barn somnar spontant i sin egen säng, även om det faktiskt finns barn som redan från början trivs med att sova för sig själva. I västerländsk kultur anser man ofta att barn ska sova hela natten på samma sätt som en vuxen. Våra nära och kära frågar enträget om spädbarnet sover ”snällt” hela natten. Och vi blir oroliga och undrar om det är fel på bebisen som inte vill ligga i den nybäddade spjälsängen.
Vad är femminutersmetoden?
Femminutersmetoden rekommenderas ibland på BVC från fyra till fem månaders ålder. BVC har en broschyr som de delar ut till intresserade eller desperata föräldrar. Förespråkarna för femminutersmetoden menar att man måste vara säker på fördelarna med metoden för att lyckas (det är lätt att vackla när man hör sitt barn gråta förtvivlat) och att man ska förstå varför barnet protesterar. De menar att de flesta barn som från början fått somna själva också fortsätter med det (jag har inte sett någon statistik på detta), ibland med stöd av napp och en snuttefilt som luktar bekant. Här får jag bilder i huvudet av apungar som separerats från sina mammor och därför klamrar sig fast vid en pälsbeklädd docka, i brist på den äkta varan.
Gråt eller protester?
Barn som skriker förtvivlat och inte vill sova i egen säng kallar man för ”envisa”, även om man medger att det är ett naturligt beteende och ett rop efter närhet. Med femminutersmetoden säger man god natt vänligt och bestämt. Dörren lämnas på glänt och var femte minut tittar man till barnet – dock utan att ge det kroppskontakt. Varje gång upprepar man att barnet ska sova. De flesta barn orkar inte gråta i mer än en halvtimme, en evighet för ett litet barn. Jag skriver gråta med avsikt – många sömnkursexperter kallar gråten för ”protester” eller ”skrik” och jag tycker att det är ett försök att förminska att barnet verkligen är ledset. Säkert tycker föräldrar att det är lättare att stå emot ett barn som protesterar, då kan man inbilla sig att det är dags att börja sätta gränser, trots att ett spädbarn inte har begrepp för något så invecklat ännu.
Vad ger metoden för resultat?
Femminutersmetoden ska ge önskat resultat inom en vecka, att barnet slutar protestera” och somnar själv. Det är inte svårt att förklara varför detta sker. Om en förälder inte svarar på sitt barns signaler, ger det till slut upp sina försök att kommunicera och anpassar sig till situationen. Metoden är kritiserad men förespråkarna menar att det inte är någon fara så länge barnet är glatt när det vaknar nästa morgon. Här skulle man i Tomas Ljungbergs anda kunna argumentera att barnet tar till andra metoder för sin överlevnad: att underkasta sig föräldrarnas vilja och flörta med dem för att få fortsatt vård och beskydd. De långsiktiga effekterna på barnets självkänsla och utveckling har man inte studerat. Bebisen lär sig att det inte är någon mening att signalera sina närhetsbehov, att dess känslor inte är värda att tas på allvar. Få skulle drömma om att utsätta en vuxen för en motsvarande ”kur”. Vad sägs om att låta människor med ångest och depression gråta tills de inte orkar mer?
Det är inte säkert att vår syn på sömn är den enda rätta. Man kan fråga sig själv om schimpanser eller andra djur sovtränar sina ungar, eller om de kräver att ungarna ska sova själva? Människor i ursprungskulturer gör det definitivt inte, de sover med sina barn, det är det absolut vanligaste och fridsammaste sömnarrangemanget som finns.
När får vi broschyrer om samsovning på BVC?
Barn som tidigt lär sig att de egna känslorna inte ska respekteras kan säkert bli normala och klara sig fint i livet med västerländska mått mätt. Men i vårt samhälle finns mängder av barn som lider av stress, ungdomar som skadar sig själva, oförklarliga ätstörningar och vuxna som har svårt för att känna tillit. Glappet mellan generationer blir mer och mer markant. Dessa problem är ovanliga i samhällen där man samsover, bär sina barn och ammar fritt. Är det inte hög tid att reagera mot vår tids sanktionerade barnmisshandel?
Själv behöver jag dock inga andra argument än att mina barn inte ska behöva vara ledsna i onödan. När får vi se broschyrer om olika sovarrangemang för oss som vill vara nära våra barn och om samsovningens fördelar på BVC?
Sömnspecial del 2 handlar om samsovning i föräldratidningarnas värld. Därefter tar vi en titt på Anna Wahlgrens metod, Sova hela natten.
Artikeln om femminutersmetoden finns publicerad i sin helhet i boken Nära föräldrar av Jorun Modén. I boken får du dessutom tips om hur man kan lösa olika sömnproblem.
posted by Jorun at 00:00
26 Comments:
Otroligt bra artikel, och nödvändig. Det som jag dessutom inte förstår är varför anses det att barn, t o m bebisar överhuvudtaget ska vara "oberoende" eller "självständiga"! Och dessutom är det så mysigt att sova i en jättesäng (eller, rättare sagt, på en jättemadrass) med sina egna småunder... / M.V.
Vi ville så gärna samsova länge. Dvs vi föräldrar ville det. Vårt barn däremot blev jättestressat av att det luktade mat hela tiden och kunde inte slappna av och sova, äta/snutta ville han inte heller (hade fri tillgång till bröstet) eftersom han var mätt. Då bar vi och tröstade och vyssjade. Synd bara att det inte var mysigt för någon eftersom han bara blev olyckligare och olyckligare. Han har aldrig under den tid vi använt oss av 5 minutersmetoden skrikit lika länge som han gjorde när vi försökte vara nära. Håller helt med om att mitt barn inte ska behöva vara ledset i onödan. Därför var 5mm nödvändigt för oss och faktiskt förenligt med att vara lyssnande och inkännande föräldrar. Han sover gott på natten, ammas någon gång när han är hungrig och säger till (vi sover i samma rum så han behöver inte vänta) och sedan har alla energi att ta vara på varandra på dagarna.
Tack! ännu något som ger mig styrka att "försvara" mig varför vi väljer att låta vår lilla dotter sova med oss så mycket hon vill och jag aldrig skulle ens fundera över någon femminutersmetod. jag tänker fortsätta att följa mitt hjärta och göra det som känns bra för oss.
Tips till omvärlden! Läs "barnaboken" av Anna Wahlgren!
Ts.
Hej, man ska göra det som känns bäst för familjen.
Jag samsov med min första dotter med katastrofalt resultat. Körde en sovmetod när hon var 9 mandader och plötsligt fick jag en ny pigg glad hungrig liten tjej. Nu är hon en stor dam pa 2,5 ar som hoppar in i sängen kl 20:00 och somnar inom nagra minuter och sover tryggt utan att vakna 12 timmar. Hon sover även ca 1,5 timmar middag. Sjukdomar eller sova borta, nattning av andra etc är inga problem. Jag ser ingen barnmisshandel i detta snarare tvärtom! Tänk om jag hade latit henne fortsätta att ga ar ut och ar in med konstant sömnbrist??? Det maste väl ända klassas som barnmisshandel?
(de 3 nätter det tog att köra "kuren" pa henne grät hon MYCKET mindre än när jag samsov med henne, bara det var ett bevis för mig att jag gjorde rätt)
Jag reagerar starkt pa att du kallar det barnmisshandel, jag tror mig ana att du inte är riktigt insatt om det du pratar om.
Anki, Wien
Jättebra artikel. Ska tipsa om den till alla som tycker att våra barn ska sova i egen säng i eget rum. Kanske de då kan lättare förstå och acceptera vårt val att samsova.
Ojoj, hemskt bra skrivet! Jag blev gråtfärdig av vissa saker du skrev... Jag har själv tänkt på detta, att barnen inte "vänjer sig" vid att somna och sova själva - utan att de faktiskt ger upp. Och det du skrev om jämförelsen med att låta människor med ångest gråta tills de inte orkar mer... Jag är så glad för att jag lyssnar på mitt barn och mina instinkter - och precis som du Jorun, tänker jag inte låta mitt barn vara ledset i onödan! TACK för att alla ni AP/NF och liknande föräldrar finns och stöttar mig min övertygelse!
Skitbra! Har alltid tyckt som du. Har fösökt att diskutera detta med mina väninnor men de blir fruktansvärt provocerade. Nu har en av oss fått barn så nu törs jag inte nämna det längre. Jag lider när jag hör om folk i min närhet som använder sig av sömnmetoder. Det är så ologiskt och grymt. Och som du sa, vad beror alla dessa psykiska sjukdommar vi i västvärlden tampas med? Jag sov i mina föräldrars säng tills jag själv var redo att flytta ut och mina barn ska definitivt sova tillsammans med mig! Jag utbildar mig nu till psykolog och jag vill verkligen jobba vidare med det här. Det är så många som inte förstår och som är så oupplysta om ämnet. De är så formade och hjärntvättade av vår västerländska rikemanskultur. Bara för att man har råd med flera rum betyder inte det att ett spädbarn har behov av ett eget. Det är inte allt av i-lands utveckling som är av godo. Fram för mera känslor och närhet i samhället! Heja NF/AP!
Caroline
Jättebra att samsova med sina barn. Undrar på vad denna mamma skulle säga till det:
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,708297,00.html
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,708297,00.html
skulle det vara.
Sömnkurer kan för all del vara bra som några här ovan har skrivit. De har verkligen behövt det och där har samsovningen inte fungerat. Men när man ändrar på ett vinnande och fungerande koncept så kan jag inte förstå anledningen till det när det ofta även är amningen som får stryka på foten trots att fortsatt amning önskas. Man kan inte både ha kakan kvar och äta upp den.
Den ensamstående tjejen i artikeln i aftonblandet var för trött och då är rekommendationerna verkligen att man INTE ska ha barnet i sängen, likaså när man druckit alkohol eller är påverkad av annat. Sen kan man ju fundera på hur artikeln är vriden och även på varför man samsover med nästa barn när man legat på det första? Ologiskt enligt mig.
Ursakta men vEm ar Cecilia Kauppi, och varfor ska folk ta hennes spekulationer for sanningar?? tycker att detta liknar rena flummet.
Till anonym som inte ville andra pa ett vinnande och fungerande koncept: Det ar inte de som har ett vinnande och fungerande koncept som vander sig till AW, sa det behover du inte oroa dig for.
Till dig som utbildar dig till psykolog: vanta med att ge dig in i den har debatten tills du har egna barn , det ar meningslost innan dess , jag lovar!! Din upphojda ideal kommer inte att halla langt. Och gor de det, och du anda finner dig i en omojlig situation, sa kommer du ha annu svarare att soka andra vagar for att losa problemen.
Jag tyckte att detta var en bra läsning. Däremot så tror jag att att 5 minuters metoden bara funkar på vissa barn. Många barn har nog en anledning till att de inte vill sova (mardrömmar, förändringar, sjukdomar osv). Det bör väl kanske vara de problemen som man ska börja med att "elimenera".
Jag provade 5 minuters metoden på mitt barn. Jag upplever att det bara har blivit värre. Efter 2 veckor gav jag upp. Nu är han livrädd för sin säng. Och vill absolut inte gå och lägga sig.
Men jag som jag skrev tidigare. Jag är övertygad att 5 minuters metoden funkar för många barn...eller?
Skicka ett mail om ni vill kommentera eftersom jag vanligtsvis inte är här... Fredrik
Det är väl självklart att man blir "för trött" när man inte får sova! Och sover gör man ju sällan när man samsover. Stackars mamman i artikeln, tur att hon inte drar sig för att varna andra föräldrar!
Jag sover gärna med barnen i sängen,men min dotter är 9 månader nu och vaknar varje till avrannan timme från det att hon lägger sig och till dewt att hon vaknar. Dessutom har hon ingen större aptit på dagen dä hon ammar hela natten. Vill helst ej göra sömnmkur, men har försökt att sluta på natten med bara henne bredvid och det funkar inte. Vill ej göra sovkur men hur sak jag annars göra?
Jag sover gärna med barnen i sängen,men min dotter är 9 månader nu och vaknar varje till avrannan timme från det att hon lägger sig och till dewt att hon vaknar. Dessutom har hon ingen större aptit på dagen dä hon ammar hela natten. Vill helst ej göra sömnmkur, men har försökt att sluta på natten med bara henne bredvid och det funkar inte. Vill ej göra sovkur men hur sak jag annars göra?
Jag sover gärna med barnen i sängen,men min dotter är 9 månader nu och vaknar varje till varannan timme från det att hon lägger sig och till det att hon vaknar. Dessutom har hon ingen större aptit på dagen då hon ammar hela natten. Vill helst ej göra sömnmkur, men har försökt att sluta amma på natten med bara henne bredvid och det funkar inte. Detta var ett försök att få henne att sova bättre. Vill ej göra sovkur men hur sak jag annars göra?
Kika gärna in på forumet om ni vill diskutera sömnfrågorna lite djupare:
http://forum.naraforaldrar.se/
Man måste registrera sig för att göra inlägg men det tar bara någon minut.
Välkommen!
Har använt femminutersmetoden med vår dotter när hon var fem månader. Fungerade utmärkt. Nu, fyra månader senare, sover hon fortfarande mycket bra och vaknar utvilad och glad!
Hej! Min uppfattning är att spädbarn har ett behov av fysisk närhet/kontakt. Jag har alltid "samsovit" med mina barn då de var små. Vad som är viktigt är naturligvis att det inte får bli för varmt i sängen. Folk klär generellt sett på sina barn för mycket kläder, kanske folk misslyckas med att "samsova" för att det bli för varmt? Att man sover i pyamas exempelvis?
Har ni lagt märke till hur små barn ibland viftar med ena armen då de sover. Varför? För att känna om någon är där. Finns någon där är barnet tryggt och vaknar ej. Personligen tror jag att många känner en stress över att inte kunna förja TV-derien, att inte få "kvalitetstid" med vuxenkontakt med prat, sex mm.Men jag är övertygad om att vi klarar oss bättre utan dom behoven en begränsad tid, än ett barn som inte får sina behov till godosedda.
Hej,
måste säga att jag provade fem minuters metoden, den funkade jättebra. Skrek länge första kvällen 40 min, nästa dag 10 min och dagen efter tyst i sin spjälsäng tills hon somnade, skrek endast ett par minuter sedan somnade hon. Ville gärna amma sig till sömns varpå hon vaknar en stund senare och kräks pga. för mycket mat. Kunde kräkas flera gånger på en kväll, när hon väl somnat, gick jag upp och när jag skulle lägga mig igen, var det samma sak igen, ammas så hon somnade. Vill inte ha napp. Har försökt. Nu är det jätteskönt när hon somnar för sig själv, för då får hon bättre sömn och även vi sover bättre. Det känns jättejobbigt ibörjan när hon skriker, men jag vet att hon har det bra och hon sover gott när hon somnat. Hon får all närhet och kärlek hon behöver ändå. För oss fungerade fem minuters metoden utmärkt. Började när hon var nästan fem månader gammal. Lycka till alla ni som vill försöka, det är väl värt ett försök iallafall.
att säga att det fungerade eftersom barnet skrek mindr eoch mindre.. läste ni artikeln? förstog ni åsyftan (eller ahr jag gått ut och cyklat?)? barnet slutat skrika för att ni inte bryr er.
Jag har precis påbörjat 5-minutersmetoden..och har gott hopp om att den fungerar. Ikväll tog det 45- minuter. Förhoppningsvis tar det kortare tid imorron. Och visst var det ibland hjärtskärande. Men jag har valt att tro på Berndt Eckerbergs teori om att man vaknar vid förändring på natten. Dvs om man som nar med sin förälder bredvid sig och vaknar till på natten och h*n inte är där så har en förändring skett. Lär man sig somna själv så är man också själv när man vaknar på natten. Ett exempel på detta är ju när man somnar på ett tåg och vaknar när det stannar. Ologiskt, det blev ju tyst - men å andra sidan så har en förändring skett.
Sen måste jag hålla med om att man känner sig elak när barnet skriker. Vi får väl om en vecka hur det gick. Hoppas jag slipper Fredriks problem där barnet blir rädd för sin säng och inte vill dit, inser att det kan vara en risk för detta. Men hoppas att den fungerar för det är inte hållbart som vi håller på nu.
Hej! Jag tycker att Jorun är lite inkonsekvent. Att lyssna till sig själv, sitt barn och sin instinkt kan ju faktiskt innebära att man väljer att tillämpa en "metod", dvs att använda sig av andras erfarenheter för att lösa vad man upplever som ett problem. Inte särskilt kontroversiellt att lyssna och använda sig av andras råd tycker jag.
Jag sov "nära" med min son de första fem månaderna men han var (är) en "snuttare" som ville snutta hela tiden - och då menar jag hela tiden! Han vaknade minst en gång i timman och de sista två veckorna av samsovande så urartade det och han vaknade och ville snutta allt oftare, tills tanken på amning fick mig att må illa - ja illamåendet kom av den fysiska stimulansen av bröstvårtan, särskilt när han dessutom började rulla den bröstvårta han inte sög på mellan fingrarna. Jag höll på att bli galen och sonen var trött och kinkig på dagarna. Situationen kändes ohållbar och min instinkt sa mig att det måste finnas något bättre för mig och min son.
Vi använde 5-minutersmetoden och det tog inte lång tid alls förrän han sov som en stock, första kvällen skrek han till och från i ca 25 minuter men på 4 dagar somnade han gott på egen hand. Jag känner så igen mig i vad vissa beskriver ovan - vilken lättnad det var att han sov gott och dessutom var glad och pigg på dagarna. Det var som att komma upp ur ett svart hål. Att samsova flera år kanske inte funkar för alla barn!
Jag är nybliven far sedan 6 månader och har en underbar liten son. Vi funderar precis som alla andra på sovrutiner för vår lille.
Debatten om olika sömnmetoder liknar en debatt mellan företrädare för olika religioner. Man utgår från olika grundperspektiv och det kommer aldrig att ske att någon sida erkänner att den andra sidan faktiskt har rätt.
Förespråkare för femminutersmetoden utgår från en beteendevetenskapligt perspektiv.
Förespråkare för "naturliga" metoder (sova nära, plocka upp barnet när det somnar etc) utgår från ett psykodynamiskt perspektiv.
Hur ska jag då som förälder utvärdera dessa olika perspektiv.
Dels kan jag göra det empiriskt (lyssna på vad vänner och andra säger och gör) och dels kan jag göra det vetenskapligt.
Mina slutsatser så lång är:
# Femminutersmetoden tillämpad på rätt sätt lär barnen att själva somna om. Studier visar att dessa barn blir piggare, gladare och mer självsäkra. Det finns inga bevis på att barn som får lära sig somna om själva skulle bli
# Det finns inga studier som visar på att användning av femminutersmetoden skulle vara skadlig. Detta är bara hypoteser utifrån teorier som inte är bevisade och därmed enbart är tyck och tänk.
Rent empiriskt har jag vänner som använt båda metoder.
De kompisar som använt femminutersmetoden har barn som sover själva efter att de blev 6 månader, de är pigga och glada och de verkar allmänt ha trygga och glada barn.
De kompisar som ratat femminutersmetoden och som "hjälper" barnet att somna genom diverse aktiviteter (amning, vaggning m m) har enligt min mening haft en mardröm eftersom några hade ett barn som vaknade 2-3 gånger per natt i tre år. Dessa föräldrar är märkbart slitna, trötta.
Jag kan rekommendera att förutom läsa Anna Wahlgren också läsa http://www.eckerberg.se/ för att få fakta från båda sidor och själv dra egna slutsatser.
För egen del tror jag mer på eckerberg än anna wahlgren.
Skicka en kommentar
<< Home