Nu har jag förstått att ha hand om en bebis är som att ha hand om en guldfisk. Det är när det är två bebisar som man kan börja snacka småbarnsliv. (Nej, självklart är det inte så. Självklart är det individuellt det här. Självklart beror det på både föräldrar och barn och livsomständigheter. Det bara känns så ibland för mig, när jag jämför hur det var när min son var bebis, med hur det är nu, med tvillingarna). En liten bebis behöver ammas, bytas på, kramas och bäras på. Två små bebisar behöver också det. Samtidigt. I bästa fall. I värsta fall försöker den ena lilla bebisen slumra till, men så skriker den andra lilla bebisen och stör den första bebisen som vill sova, men inte sova själv i en säng. Och när den andra lilla bebisen lugnat sig så vill den första bebisen inte sova längre, utan amma. Men den andra bebisen vill inte amma egentligen, men vill ju inte ligga själv utan sympatiammar lite istället och får jätteont i magen och måste rapa. Fast den första lilla bebisen vill ju inte rapa utan vill äta färdigt i lugn och ro. Och sen är båda bebisarna jättetrötta igen och vill sova. Men inte ligga själva, utan bli burna, och så skriker de lite i varandras öron och så börjar det om igen.

Tyckte man att det var lyx innan att ta en dusch medans ens lilla bebis satt i babysittern på badrumsgolvet, så tycker man nu att det är egentid att gå på toa med bara en bebis med sig i famnen. Man småler åt mammor som ojar sig över att deras bebisar vaknar en gång i timmen under natten, och är istället själv glad om bebisarna vaknar en i taget så man slipper sitta upp och dubbelamma utan kan ligga ner och amma och samtidigt vila lite själv.

För en tvillingmamma är dagarna fyllda med bebisstök gånger två. Det är dubbelt av allt. Dubbelt så många blöjor att byta, dubbelt så många små naglar att fila, dubbelt så mycket kräk att torka och så är det dubbelt så många tandlösa, hjärtliga leenden.

Men hur kan man vara nära två små bebisar samtidigt? Under graviditeten funderade jag en hel del på hur ett nära föräldraskap skulle kunna se ut med två små, och den 21 juni 2009 fick jag börja praktisera på riktigt ;-) Fortsättning följer när jag har nästa stund över.